och hissar den kanadensiska flaggan och signalflaggan Q.

Vi anländer till Prince Rupert vid 20-tiden (21.00 lokal tid) och blir anvisade en plats i
Prince Rupert Rowing and Yachting Club, som grundades i början på 1900-talet och är en
av de äldsta i British Columbia (BC). Kendal, som arbetar där, tar emot och vi går
tillsammans upp till hamnkontoret för att skriva in oss, ringa tullen och anmäla vår
ankomst till BC.
Per telefon får tulltjänstemannen alla uppgifter som han frågar efter, från personppgifter
till hur många öl som finns ombord. När Janne svarar “inga öl”, så öppnar Kendal, som
sitter intill, en läskeburk och ser full i sjutton ut när det klickar.
Tjänstemannen ger oss ett kontrollnummer, därefter ska vi köpa en dagstidning med
dagens datum, skriva kontrollnumret på den, klippa ut, lägga det i passet och sedan är allt
klart, säger han. Vi ska också ha kontrollnumret synligt på ett par rutor i sittbrunnen.
Detta var absolut det enklaste sättet att klarera in i ett land, som vi någonsin har varit med om.
Kendal såg lika snopen ut som vi gjorde. “Inte ofta förekommande”, sa´ han.

Vi ligger nu i Cow Bay och det syns tydligt i omgivningen.

2 juni 2012
Går ut på sta´n för kolla läget. Det är ganska folktomt, en och en annan turist ser vi.
Det finns en fin, välskött minnespark över de sjömän som förlorat livet i Stilla havet.    
Bland många minnesmärken, finns en liten fiskebåt från Japan. Fiskaren föll överbord,
man hittade aldrig båten men långt om länge kom den flytande till Prince Rupert.
Dom anhöriga till den omkomne kom hit och byggde ett tempel, i vilket fiskebåten står.

I parken fladdrar dom skandinaviska flaggorna och under dom finns en minnestavla.

Charles Hays grundade Prince Rupert och hade många storslagna ideér för att utveckla
orten och göra den attraktiv. Planerna kunde aldrig fullföljas, för han omkom i samband
med Titanics förlisning år 1912.
Besöker det närliggande Museum of North BC, som är inrymmt i ett nordvästkusts
långhus. Otroligt vacker arkitektur.

Utställningarna visar nordvästkusts historia och kultur, som går tillbaka till slutet av den 
senaste istiden. Det fanns gott om vackra och intressanta föremål.

I marinan träffar vi Kathleen som är ombord på den kanadensiska segelbåten Pelorus Jack.
Hon och hennes man Brian har olika planer inför framtiden, en plan är att segla till
Europa och Skandinavien. Dom vill gärna att vi delar med oss av våra erfarenheter och
bjuder oss på frukost följande morgon.

3 juni 2012
Frukosten blir lång och givande.
På kvällen fortsätter samtalet ombord hos oss.

5 juni 2012
Vår 36:e bröllopsdag firar vi på Smile´s. Ett populärt och gemytligt ställe med goda fisk- och skaldjursrätter.

6 juni 2012
Sveriges nationaldag var vi ensamma om att fira, så det gick lugnt och städat till.

8 juni 2012
När Janne är på väg till båten från hamnkontoret, ser han en svensk båt lägga till en bit
bort, vid en kaj där fiskebåtar ligger.
När vi ska ut på sta´n, går vi först dit för att heja på dem. Det är segelbåten Liva, som vi
hört talas om men aldrig sett. Det är ingen ombord, så vi fortsätter vår promenad.
När vi kommer tillbaka ser vi att en man står i sittbrunnen, så vi ropar hej. Efter en stund
kliver han över till fiskebåten intill och hoppar ner på kajen. Han heter också Jan, berättar
att dom har varit och tvättat och ska ge sig av nu. Vi pratar ett par minuter, innan han går
ombord igen och kastar loss.
Vi har också varit på tvättinrättningen och då berättade föreståndaren att det är svåra tider
nu, ca 7000 invånare har flyttat härifrån p.g.a. arbetsbrist och Prince Rupert nära konkurs.
Därför är det ganska ödsligt i sta´n och många affärer har upphört och fler är på väg.

9 juni 2012
Det är Seafest i Prince Rupert under helgen, för att hedra den kanadensiska
kustbevakninen som firar 50-årsjubileum. Arrangörerna har tur med vädret idag, sol, blå
himmel och så varmt, så att man inte behöver ha jackor på sig.
Mitt på dagen är det parad och det är fullt av folk ute på sta´n.
I paraden deltar också många människor vars förfäder kom hit från andra delar av världen,
Norge (Europa), Asien och Sydamerika.

På kvällen satt vi i Mariners Park och lyssnade på en utomhuskonsert och njöt i den
ljumma sommarkvällen.

10 juni 2012
Stormvarning!

12 juni 2012
På morgonen går vi till bunkerkajen och styr sedan kosan söderut i soligt väder.
Vi får sällskap av ett gäng Dall´s tumlare under sträckan, dessa pigga och snabba varelser.
Dom är de snabbaste av de små valarna och sicksackar i hög hastighet alldeles under
vattenytan, hinner inte skapa  någon kontakt med dem som man kan med delfiner. Med
delfiner kan man både “prata” och få ögonkontakt.

Här är otroligt vackert! Längst in i viken ligger en segelbåt och vid inloppet en motorbåt.

Fågellivet består av tärnor, doppingar och svalor.

14 juni 2012
Strax innan vi ska lätta ankar, ser vi en liten sälunge (kut) som storögt tittar på oss.        
Så söt!  
Det är en vacker morgon och hela omgivningen speglar sig i vattnet.

Senare var det inte lika trevligt, när vi ser att en tumlare har fastnat i ett fiskenät.            
Vi kunde tyvärr inget göra, utan hoppades på att fiskaren som lagt ut näten snart skulle
komma till undsättning. Många tumlare dör varje år på grund av fiskenät och trålar.

Grenville Channel visar sig också från sin vackraste sida och dagen är som gjord för en
tur i kajaken.

I kanalen möter vi en bogserbåt, skepparen fotograferar oss och vi fotograferar honom,
avslutar genom att vinka till varandra och skratta.
Vi fotograferar bogserbåten för att visa hur man ofta transporterar varor här, på pråmar 
fullastade med containrar. Dom transporteras från Seattle till Alaska. Han fotograferar
förmodligen oss för vi är litet udda. Det är inte många segelbåtar som syns ute på havet
och definitivt inte från Skandinavien/Europa. Vad vi känner till, så finns det en svensk båt till i
British Columbia och ett par, tre svenska och en dansk i Alaska. Björn och Annika som vi
senast träffade i Akue Bay, Juneau, ombord på S/Y Lindisfarne, har sålt den och befinner
sig nu långt härifrån, närmare bestämt Malaysia där dom har köpt en ny båt.

Utefter kanalen finns det många vattenfall och i vattnet flyter stockar, som man hela tiden
måste hålla utkik efter.

Ankrar i viken. Kulingvarning är utfärdad till imorgom e.m. och enligt prognosen ska den
komma från sydost och då ligger vi bra här.

15 juni 2012
Vaknar till en solig morgon, men vinden har vridit till nordost och då ligger vi inte bra här.
Beslutar att segla vidare och bestämmer oss för att gå till Bottleneck Inlet, som är en
skyddad vik för alla vindriktningar.
Såg valar i Whale Channel, mötte många fiskebåtar i Princess Royal Channel och såg en
hel del flyttimmer.
Mitt på dagen börjar det att regna och all blir grått.

Ytterligare en underbar vik. En stund efter att vi har ankrat kommer en motorbåt och strax
därefter en motorbåt och en segelbåt. Här är bra med utrymme, så många båtar får plats.

16 juni 2012
Det har regnat hela natten och gråmulet väder när vi vaknar. Vi beslutar att ligga kvar ett
par dagar och då har kanske omgivningen hunnit få en annan kulör.

18 juni 2012
Lämnar Flaskhalsviken.

I Finlayson Channel finns det flera vattenfall och när vi passerat dem,

Den dyker och vi spanar, för att få syn på den igen. Tittar ut på styrbordssidan ganska
länge, rätt vad det är så hör vi ett mycket kraftigt ljud, som gör att man hoppar till (valens
utblås) och den kommer upp alldeles intill Nordic Lady på babordssidan och kort därefter försvinner den i djupet.
En vuxen knölval är ungefär 15 m och väger omkring 36 ton. Nordic Lady är 12 m och
väger omkring 8 ton. Vilken upplevelse! Lite skakig blir man ändå efteråt.